Recension: Jag och Earl och tjejen som dör

Författare: Jesse Andrews
Genre: Komedi, sorg
Betyg: 4 av 5

Boken utspelar sig i nutid, i staden Pittsburgh, Pennsylvania. Boken handlar om hur Greg S. Gaines och hans vän Earl pinsamt ”kämpar” för att Rachel, som har leukemi, ska ”ha det så bra” innan hon dör. Greg beskriver sig själv som ”en blek blob”, han klagar ofta på att han är en hemsk människa. Earl är kort och smart, har väldigt kort temperament och har bröder som bara bråkar och tar droger. Rachel är en tjej som har dålig humor och en massa kuddar, finns inte mycket mer att säga.

Författaren har skrivit det som om Greg berättar om det, och ibland har han skrivit i manusstil. Budskapet, tror jag, är att inte alla historier med en döende tjej och en pojke som hjälper till blir kära och flickan dör i hans famn, och han blir en bättre människa efteråt. Tvärtom, Greg blir tvingad att umgås med Rachel, misslyckas totalt med att muntra upp henne och ses som en hemsk människa för filmen han gjorde åt henne. Han bråkar med sin ende vän och bryter ihop bara för att hans mamma ville att han skulle umgås med henne. Förkortning: Hans liv var okej men flög rakt ner i helvetet. Tack vare cancer.

Det första jag tänkte var att ”den här boken verkar rolig”. Jag trodde den skulle handla om hur Gregs liv skulle orsaka någon olycka som skulle döda någon.

Boken börjar med att säga att ”om du har förväntningar om att denna bok handlar om viktiga livslektioner och kärlek, borde du sluta läsa nu.” (Och det är rekommenderat att läsa förorden). När handlingen avancerade ändrades mycket, t.ex. hur vissa personer tänker och gör.

På vissa sätt skulle du kunna förutsäga vad som händer i boken, OM författaren skrev som andra författare, men närmare slutet kanske du förstår författaren lite bättre. Jag ska bara nämna en sak, det enda du lär dig i denna bok är hur dumma vissa människor är (plus hur du reagerar på kakor fyllda med marijuana).

Denna bok kan bli läst av vem som helst, men du borde nog kunna de flesta moderna uttrycken. Boken är så klart inte perfekt, men är ändå riktigt bra. Den får 4 av 5 från mig.

Skrivet av
Henrik Lindborg 7c2