Vandraren utan ansikte

Historierna är relativt korta, och mellan varje historia finns ytterligare en kort historia på bara några meningar. De små historierna lyckas också vara bra skräckhistorier i sig.
Jag tycker att boken höll bra klass rakt igenom. Historierna är korta och lättlästa, men ändå med ett bra språk. Andreas Palmaer har skrivit flera böcker på lätt svenska och kan konsten att skriva bra utan att krångla till språket. Så för alla som är som jag och inte får nog av skräckberättelser är det här en riktigt bra samling. Gillar en creepypastas och har läst en del känner en igen en del historier och karaktärer, men det gör ingenting alls. Andreas Palmaer lyckas bra med sina egna historier. Så kliv in i en värld av märkliga Skype-samtal, jakter i skogen, konstiga dockor och mörka, övergivna nöjesfält och ha en bra lässtund! Men håll lampan tänd för all del. En vet ju aldrig riktigt vad som finns där ute...
//Björn
Tips: Andreas Palmaer tackar i förordet till boken bland annat Jack Werner, som skrivit en bok om creepypastas. Den heter just Creepypasta: spökhistorier från Internet och handlar om internethistorierna med bl.a. Slender man, hur de börjat och spridits. Det är också en riktigt bra bok.
Kommentarer
Skicka en kommentar